Nu ska verkligheten bakom siffrorna fram

2010-06-02

REPORTAGE. Varför ökade kostnaderna för försörjningsstödet med 20 procent förra året? Det har Socialstyrelsen inget riktigt bra svar på, men nu ska det bli ändring på den saken.

Hittills har statistiken kring försörjningsstöd innehållit uppgifter om antalet personer och hushåll som får ekonomiskt bistånd, om kostnaderna och om biståndsperiodernas varaktighet. Men nu ska också orsakerna till att människor behöver försörjningsstöd rapporteras in.

Från och med i år ska varje handläggare på socialkontoren registrera vilket försörjningshinder den enskilda biståndsmottagaren har. Det ska också framgå vad som är ändamålet med att betala ut ekonomiskt bistånd, alltså vad pengarna går till. Denna nyordning har varit på gång länge och är inte en effekt av den kraftiga ökningen under förra året.

– Idag har vi ingen bild på nationell nivå av orsakerna till att människor inte kan försörja sig själva. På det här sättet hoppas vi på ett bättre sätt kunna spegla vilka faktorer som ligger bakom, säger Ingrid Jonasson, utredare på Socialstyrelsen.

– Vi kommer dels att kunna få ett bättre kunskapsunderlag, som innebär att behov och problem hos målgruppen lättare kan identifieras, dels öka möjligheten att på nationell nivå kunna följa och analysera befolkningens behov av bistånd och hur de förändras över tid. Förhoppningsvis kommer vi också att kunna dra vissa slutsatser av vad olika förändringar i regelverken får för ­effekt för försörjningsstödet.

Det senaste året har det talats mycket om att förändringarna inom a-kassan och sjukförsäkringen skulle ligga bakom den kraftiga ökningen av utbetalt ekonomiskt bistånd, men detta är inget som kan utläsas av statistiken.

– Tidigare har vi i efterhand kunnat konstatera att arbetslöshet och lågkonjunktur leder till en ökning av försörjningsstödet. Det var inte oväntat att det skulle ske även den här gången. I framtiden kommer vi snabbare att ­kunna dra slutsatser om vad förändringar i statistiken beror på.

För de flesta som råkar i ekonomiska svårigheter är försörjningshindret kortvarigt. Men en grupp som enligt Ingrid Jonasson inte har lyfts fram tillräckligt i debatten är den stora gruppen långvariga fall. Mer än var tredje mottagare får bistånd i mer än tio månader.

– Det finns en risk att allt fler fastnar i biståndsmottagande, men den här gruppen verkar inte vara politiskt intressant, säger hon.

Förhoppningsvis ska Socialstyrelsens nya rapporteringssystem bidra till att få upp ögonen även för det här problemet.

Bengt Rolfer