Akademikern

”Ondskan finns mitt ibland oss”

Göran Johansson, utredare

2010-05-14  |  Uppdaterad 2010-06-02   2 kommentarer

REPORTAGE. Regeringens särskilde utredare Göran Johansson använder starka ord för att sammanfatta rapporten ”Vanvård i social barnavård under 1900-talet”.

– Poängen med vanvårdsutredningen är dels att avslöja hur det har gått till och att de drabbade får upprättelse, dels att se till att det inte upprepas genom att höja säkerheten i arbetet med placerade barn.

Göran Johansson säger att den rapport som han varit ansvarig för kan berätta något om hur den sociala barnavården har fungerat under 1900-talet.

– Det är berättelser om systematisk misshandel, sexuella övergrepp, tortyr och trakasserier, svält och våld.

Rapporten säger däremot inte något om hur det fungerar idag. Men enligt Göran Johansson finns det ingen orsak att tro att det har skett någon grundläggande förändring.

– De som säger att det sätt att hantera barn som rapporten berättar om enbart är en historisk händelse måste visa att det är bättre idag.

Göran Joha nss on är värmlänning från fotbolls- och bruksorten Degerfors. Under studietiden arbetade han som mentalskötare och fick en första inblick i hur den sociala sektorn fungerar. Han är utbildad socionom och har bland annat arbetat som socialchef i Jokkmokk och socialdirektör i Sundsvall innan han blev utredare på heltid.

– Den här utredningen känns naturligtvis speciellt viktig. Den handlar om barn som har farit väldigt illa och deras historier har aldrig tidigare berättats på det här samlade sättet i Sverige.

Barnens osynlighet har flera orsaker. Göran Johansson berättar att många skäms över det de har utsatts för. Fortfarande årtionden efter tiden i familjehemmet har de kanske inte velat berätta ens för sina närmaste.

– De förtränger och skuldbelägger sig själva. En kvinna hade som väldigt ung utsatts för sexuella övergrepp av sin fosterfar. När hon berättade om händelsen blev hon plötsligt skamfull och sa att det inträffade säkert var hennes eget fel.

Vanvårdsutredningen har flera syften. Den föreslår bland annat att regeringen ska ta initiativ till en gottgörelse för de drabbade som innebär:

  • att de drabbade får en ursäkt
  • att de drabbade får upprättelse
  • att de drabbade erbjuds rehabilitering.

– Vi måste också vidta alla åtgärder som behövs för att förhindra att sådant här inträffar i framtiden. Jag vill exempelvis prova en modell där varje omhändertaget barn får en bestämd tjänsteman som ansvarig kontakt. Denne ska se till att barnet har det bra och även kunna drabbas av kännbara sanktioner om barnet far illa.

Av vanvårdsutredningen framgår att lagar, föreskrifter och olika råd på området har varit tillräckliga. Men dessa har inte följts av den sociala barnavården.

– Vad talar för att kommunerna nu, helt plötsligt, skulle prioritera säkerheten för de samhällsvårdade barnen? frågar Göran Johansson retoriskt.

– Därför måste vi införa sanktioner. Säkerheten för de barn som är omhändertagna måste gå före allt annat.

Björn Forsberg