Skola, nej tack

2011-11-09  |  Uppdaterad 2011-11-10

Ungdomar som hoppar av skolan, eller har hög frånvaro, är ett stort problem i hela Europa.  Bild: Hanna Gustavson

REPORTAGE. Varje dag stannar tusentals elever hemma från skolan utan giltiga skäl. Många upplever skolan som tråkig, obegriplig eller till och med hotfull. Men utan avslutad skolgång riskerar de unga att hamna i arbetslöshet och utanförskap i framtiden.

Fler och fler barn och unga hoppar av skolan i förtid, antingen redan i grundskolan eller när de ska börja gymnasiet.  Mellan 2007 och 2009 ökade gruppen unga, 16-25 år, som varken arbetar eller studerar med 48 procent. Då stod 126 300 ungdomar utanför både arbete och studier, enligt Ungdomsstyrelsens senaste rapport.

– Problemet med hög frånvaro i skolan ökar stadigt inom hela EU, konstaterar Christel Bäckström, projektutvecklare inom Göteborgsregionens kommunalförbund.

Avhoppen går inte att koppla till någon särskild ekonomisk konjunktur. Om det är bra eller dåliga tider spelar mindre roll för de elever som stannar hemma från skolan. Orsakerna handlar om helt andra faktorer, som allt från bristande stöd i hemmet till att skolan upplevs som trist och långtråkig.

– Det är oerhört viktigt att vi arbetar strategiskt för att alla elever ska få sin grundutbildning och därmed ser till att ungdomar inte hamnar i utanförskap som är kopplat till oavslutad skolgång, säger Christel Bäckström.

Med åtta miljoner kronor från Europeiska socialfonden i bagaget har projektet ”Drop outs” startat i höst. De första fyra månaderna ägnas åt en kartläggning av de 13 kommuner som ingår i regionen och deras 230 högstadie- och gymnasieskolor. Vilka aktiviteter finns redan och vilka insatser görs för att locka ”skolkarna” tillbaka till skolan?

Därefter räknar Christel Bäckström med att kompetenshöjande åtgärder ska kunnas sättas in för 1000 projektdeltagare som arbetar med elever i åldersgruppen 13 till 20 år.

– Oftast pratar man om Drop outs från 16 år men det är viktigt att börja tidigare. Med effektiva insatser redan under högstadiet hoppas vi bli bättre på att fånga upp elever med hög frånvaro redan innan de lämnar skolan, förklarar hon.

Innan projektet ens har börjat har det rönt stort intresse både nationellt och internationellt, och en rad olika yrkesgrupper har hört av sig. Att barn och unga inte går i skolan och därmed slinker ur den sociala kontrollen, är ett bekymmer som rör de flesta som arbetar med ungas problematik.

– Socionomer, lärare, och psykologer i regionen har kontaktat oss med vädjan att: Glöm inte oss, berättar Christel Bäckström.

Ett samarbete har inletts med ”Not school” utanför London, där man framgångsrikt arbetat med internetbaserad undervisning för elever som inte dyker upp i skolan. Sedan några tillbaka är en samverkan redan etablerad mellan den engelska skolan och Almåsskolan i Mölndal.

– Genom kreativa arbetsmetoder lyckades vi locka tillbaka elever med flera års frånvaro från skolan bakom sig, berättar rektorn Titti Ljungdahl.

När hon tillträdde hösten 2006 fanns en grupp tjejer som sällan eller aldrig dök upp i skolan. Några elever var så kallade korridorvandrare, vilket betyder att de kom till skolan men gick inte in på alla lektioner. Titti Ljungdahl beslöt sig för att komma till rätta med problemet.

– Jag försökte först med de vanliga åtgärderna med enskild undervisning, anpassat schema, extra mentorsstöd - men ingenting hjälpte, säger hon.

Rektorn satte sig och funderade tillsammans med läraren Camilla Rudevärn som undervisar i svenska, musik och IT/media. Det måste ju finnas något annat sätt att få tillbaka eleverna till skolan…

Febrilt sökte de efter information om problematiken på nätet.

– Då kom vi i kontakt med Not School i England och blev intresserade av deras tankegångar. Grunden där är att eleverna själva får välja lokal, innehåll och tid för sin undervisning, fortsätter Titti Ljungdahl.

2008 startade Almåsskolan en tjejgrupp med tre flickor, som senare kom att utökas med ytterligare fem elever. De fick varsin dator och uppmanades att jobba med sina egna intressen. Genom att fånga upp de områden eleverna gillade, lyckades teamet därefter obemärkt väva in de olika skolämnena.

– Det var väldigt viktigt att vi inte använde den vanliga terminologin. Att inte påpeka att eleverna hade svenska, matte eller engelska just nu. Trots att det faktiskt var vad det handlade om.

Titti Ljungdahl berättar om den hästtokiga tjejen som inte ville plugga matte, men däremot räknade ut vad det skulle kosta med en egen häst. Eller hur eleverna som älskade musik eller foto fick gestalta olika berättelser i svenskundervisningen.

– Till stor del handlade det om estetiskt lagda barn med intresse för bild, musik och teater. Allt det som den vanliga skolan ofta ligger långt borta från, menar Titti Ljungdahl.

Målet var att eleverna skulle känna sig trygga, öka sin närvaro i skolan och se positivt på sitt lärande. Att det ibland krävdes okonventionella metoder för att nå ända fram, var aldrig något som hindrade rektorn.

– Vi kommunicerade med eleverna via sms, och när de var för trötta på mornarna började vi servera frukost i skolan berättar hon.

Samtliga elever som deltog i gruppen har idag gått vidare till andra skolformer, och många har kontakt med sin gamla högstadieskola än idag. Och Titti Ljungdahl är övertygad om att gruppen blev räddningen för flera av dem i en annars ganska kaotisk tillvaro.

– En del av dem saknade stöd hemifrån, medan andra bara hade tappat fotfästet i skolan eftersom de upplevde den som ”långtråkig”, säger hon.

Genom ett intensivt förebyggande arbete har Almåsskolan kunnat ”bygga bort problemet” med hjälp av insatser redan i mellanstadiet. När en elev har en frånvaro som överskrider en viss procent tar elevhälsoteamet på skolan tag i situationen direkt.  Ju tidigare de kan fånga upp elever som skolkar desto bättre är det, menar Titti Ljungdahl.

– Redan i femte klass börjar många elever halka efter, och när de inte längre hänger med i skolarbetet vill de inte gå dit eftersom de har för stora luckor. Sen har den onda spiralen dragit igång.

Källa: Rapporter från Ungdomsstyrelsen/Temagruppen Unga i arbetslivet, Europeiska socialfonden, ”Unga som varken arbetar eller studerar” och ”I spåren av den ekonomiska krisen”.

Fakta/skolk

Skolinspektionens rapport från i juni i år visar att skolorna i allmänhet har bra rutiner för att utreda skolk, men att insatserna inte är tillräckligt effektiva.

Efter en genomgång av 50 grundskolor konstaterade Skolverket:

* Att skolk är ett utbrett problem. Varje skola har i genomsnitt två till fyra elever med stor ogiltig frånvaro.

* Skolornas åtgärder är inte tillräckligt effektiva. Orsakerna till frånvaron utreds inte alltid och åtgärderna följs inte upp och utvärderas i tillräcklig omfattning.

* Fristående skolor väntar länge med att anmäla stor frånvaro till elevens hemkommun.

* Flera kommuner saknar en samlad bild av frånvarosituationen på sina skolor, och brister i sitt ansvar för att eleverna inom kommunen verkligen går i skolan.

* Kommunen ger inte skolorna tillräckligt stöd.

Källa: Skolinspektionen.

Fakta/ Göteborgsregionens kommunalförbund GR

Samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Sedan 2001 är GR ett av fyra regionala kommunförbund i Västra Götalands län.

GR Drop outs är ett EFS kompetensutvecklingsprojekt mellan 2011 och 2013.

Projektet har fyra övergripande mål:

* Kartlägga vad som pågår i regionens skolor kring begreppet Drop outs.

* Ta tillvara på individuella erfarenheter från grundskolan och gymnasieskolan.

* Skräddarsy och genomföra kompetensutvecklingsinsatser.

* Skapa lärande miljöer som ska leda till strategisk påverkan och samverkan.

Källa: Svenska ESF-rådet GR Drop outs

Lotta Engelbrektson